Lösningen på befolkningsfrågans problem

Jag upplyste tidigare allmänheten angående jämställdhetspolitikens negativa konsekvens avseende kvinnornas senarelagda barnafödande. Svenska Dagbladet publicerade idag en artikel som ånyo gav mig anledning att varna medborgarna. Ulla Waldenström, barnmorska och professor i omvårdnad vid Karolinska institutet, kritiserade i en artikel i SvD jämställdhetspolitikens negativa inverkan på barnafödandet i Sverige.

Ulla Waldenström:

"Vi har en mycket stark barn­önskan i Sverige. Nästan alla unga vill någon gång ha barn, i genomsnitt två. Men de som väntar för länge kan överraskas av infertilitet."

Waldenström vågade sig även på att trotsa jämställdhetsfanatikernas åsiktsförmynderi genom att föreslå nedanstående seriösa åtgärdsprogram.

Ulla Waldenström:

"Politiker bör höja grund–nivån i föräldrapenningen. Unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden får idag 180 kronor per dag, en ersättning som inte stimulerar till föräldraskap.

En högre grundnivå borde vara mer angelägen än exempelvis slopandet av inkomsttaket för att stimulera höginkomsttagande män till pappaledighet, ett aktuellt förslag som beräknas kosta 1,5 miljarder."

Dessvärre föreslog Waldenström även mindre genomtänkta förslag såsom en begränsning av arbetsgivarnas möjlighet att ifrågasätta en arbetstagarnas inställning till framtida familjebildning. Hon hävdade också att männen måste eftersträva faderskap tidigare i livet. Waldenström torde trots allt vara drabbad av en släng av genushysteri, ty unga mammors problem på arbetsmarknaden torde inte bestå i en diskriminerande inställning från arbetsgivarnas sida. Problemet torde snarare bestå i ungdomarnas låga representation bland förstföderskorna. Om en överväldigande andel av kvinnorna valde att föda familjens första barn vid exempelvis 20 års ålder så torde inte någon arbetsgivare nedvärdera en ung mamma i samband med en anställningsintervju. Därtill kan man ingalunda beskylla Sveriges alla män med anledning av dagens förfärliga jämställdhetspolitik. Männen ska inte behöva tåla kritik med anledning av politikernas och kvinnornas felsatsning i befolkningsfrågan.

Jag vill inte svika mina läsare genom att frångå min aningen radikala inställning till dagens jämställdhetspolitik. Således vill jag föreslå en tämligen drastisk lösning på nuvarande problem. En överhoppad generation torde lösa jämställdhetspolitikens dilemma. Om alla män födda på 60- och 70-talet bildade familj tillsammans med kvinnorna födda på 80- och 90-talet så torde männen få barn omkring 40-årsåldern medan kvinnornas ungdom fortfarande torde vara oförstörd. Man måste givetvis fortsätta i samma stil om man ska säkerställa även nästkommande åldersgruppers barnafödande. Mitt förslag bestod med andra ord i en sänkning av förstföderskornas ålder med ca 20 år i ett enda svep.

Svenska Dagbladet:
Farligt att vänta med barn

Tidigare inlägg i samma tema:
Jämställdhetshysterins pris

Bloggar.se:
graviditet, barnafödande, Downs syndrom, funktionshinder, feminism, jämställdhet