Visar inlägg med etikett kärnfamilj. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kärnfamilj. Visa alla inlägg

måndag, februari 28, 2011

Palme är död, länge leve kärnfamiljen!

Olof Palmes socialdemokratiska regering genomförde 1972 en skattereform i syfte att undergräva kärnfamiljens maktställning i samhället. 1972 års skattereform avskaffade nämligen lagen om sambeskattning, vilket medförde höjd marginalskatt och som en konsekvens därutav höjd totalskatt för många av Sveriges familjer. Avskaffandet av sambeskattningen ingick som en viktig del i Palmes krigföring mot kärnfamiljen. Palme avsåg att krossa kärnfamiljen som ett led i Socialdemokraternas politiska strävan att förslava medborgarna i ett socialistiskt kollektiv. Jag vill ta tillfället i akt att idag på årsdagen exakt 25 år efter mordet på Olof Palme slå ett slag för kärnfamiljens återupprättelse genom att föreslå återinförandet av lagen om sambeskattning. Länge leve kärnfamiljen!

Expressen:
Ulf Nilsson: Palme gjorde oss likriktade
Ulf Nilsson: Palme förde krig mot familjen
Lisbet Palme: "Jag har ju identifierat mördaren"

Svenska Dagbladet:
Ett trauma som ännu inte har läkt

Dagens Nyheter:
”Så minns vi Olof Palme”

Göteborgs-Posten:
Vem mördade Palme?

Tidigare inlägg i samma tema:
Vänsterkoalitionens krigföring mot familjen

söndag, maj 23, 2010

Kvoteringschock i Socialdemokraterna

Expressen publicerade idag en artikel i vilken Mona Sahlins urusla anseende bland partiets egna medlemsskara återigen stod i fokus. 30 procent av Socialdemokraternas medlemmar ansåg i Expressens- och Demoskops opinionsmätning att Fredrik Reinfeldt skulle utgöra en bättre statsminister än partiets ordförande Mona Sahlin.

Expressen:

"Siffrorna är katastrofala för Mona Sahlin som i flera förtroendemätningar fått bottenbetyg. Den unika mätningen avslöjar att också de egna sviker henne.
Bland de svarande som uppgett att de sympatiserar med Socialdemokraterna säger bara 69 procent att de tror att Mona Sahlin skulle sköta sitt arbete som statsminister bäst. 30 procent av socialdemokraterna svarar - Fredrik Reinfeldt."

Mona Sahlins oförmåga att framstå som en värdig socialdemokratisk statsministerkandidat torde vara ett resultat av dels hennes tidigare ekonomiska slarv, dels med anledning av hennes avsaknad av ledaregenskaper. Sahlins examen i form av ett "knullborgarmärke" torde även få en och annan medlem att hysa vissa tvivel gällande Sahlins kompetens. Dessutom borde till och med en och annan indoktrinerad socialdemokrat understundom förmå genomskåda Sahlins målsättning att demontera barnens främsta trygghetssystem i form av kärnfamiljen. Partimedlemmarna må även vara aningen missnöjda med partiets val av Sahlin som ordförande, ett val som utgjorde ett skräckexempel på könskvotering. Initierade medborgare torde nämligen vara väl införstådda med att Socialdemokraternas valberedning diskriminerade partiets män i samband med att partiets valberedning föreslog Sahlin som enda kandidat till partiets ordförandepost. I ärlighetens namn ska dock tilläggas att Sahlin i slutändan erhöll partimedlemmarnas stöd i samband med att hon valdes till ordförande i Socialdemokraterna, visserligen utan en enda motkandidat, men i alla fall.

Jag ska avsluta mitt inlägg genom att ännu en gång citera framlidne Kurt Lundgren, författare, journalist, och sist men inte minst mannen bakom bloggen Östra Ölands fria horisont. Håll till godo med Lundgrens utsökta politiska satir.

Kurt Lundgren:

"Mona tog knullborgarmärket, så stod det i en kommentar till denna blogg - skämt, skoj, nys trodde vi väl alla, men dra mig på en liten vagn.

Den person som vill bli Sveriges nästa statsminister har tagit Knullborgarmärket . Mina irononier, sarkasmer, mina skämt och det jag håller på med kan inte matcha verkligheten - Knullborgarmärket, det hade jag aldrig kunnat hitta på, verkligheten är underbarare än dikten, fantasin kan inte längre matcha verkligheten, jag lägger nog av, tror jag."

Expressen:
S-väljare: Reinfeldt är en bättre statsminister
Ulf Nilsson: Palme förde krig mot familjen

Kurt Lundgren:
Knullborgarmärket för en blivande statsminister

Tidigare inlägg i samma tema:
Nej till kvotering, nej till Mona Sahlin
Vänsterkoalitionens krigsförklaring mot familjen

måndag, maj 19, 2008

Lösningen på befolkningsfrågans problem

Jag upplyste tidigare allmänheten angående jämställdhetspolitikens negativa konsekvens avseende kvinnornas senarelagda barnafödande. Svenska Dagbladet publicerade idag en artikel som ånyo gav mig anledning att varna medborgarna. Ulla Waldenström, barnmorska och professor i omvårdnad vid Karolinska institutet, kritiserade i en artikel i SvD jämställdhetspolitikens negativa inverkan på barnafödandet i Sverige.

Ulla Waldenström:

"Vi har en mycket stark barn­önskan i Sverige. Nästan alla unga vill någon gång ha barn, i genomsnitt två. Men de som väntar för länge kan överraskas av infertilitet."

Waldenström vågade sig även på att trotsa jämställdhetsfanatikernas åsiktsförmynderi genom att föreslå nedanstående seriösa åtgärdsprogram.

Ulla Waldenström:

"Politiker bör höja grund–nivån i föräldrapenningen. Unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden får idag 180 kronor per dag, en ersättning som inte stimulerar till föräldraskap.

En högre grundnivå borde vara mer angelägen än exempelvis slopandet av inkomsttaket för att stimulera höginkomsttagande män till pappaledighet, ett aktuellt förslag som beräknas kosta 1,5 miljarder."


Dessvärre föreslog Waldenström även mindre genomtänkta förslag såsom en begränsning av arbetsgivarnas möjlighet att ifrågasätta en arbetstagarnas inställning till framtida familjebildning. Hon hävdade också att männen måste eftersträva faderskap tidigare i livet. Waldenström torde trots allt vara drabbad av en släng av genushysteri, ty unga mammors problem på arbetsmarknaden torde inte bestå i en diskriminerande inställning från arbetsgivarnas sida. Problemet torde snarare bestå i ungdomarnas låga representation bland förstföderskorna. Om en överväldigande andel av kvinnorna valde att föda familjens första barn vid exempelvis 20 års ålder så torde inte någon arbetsgivare nedvärdera en ung mamma i samband med en anställningsintervju. Därtill kan man ingalunda beskylla Sveriges alla män med anledning av dagens förfärliga jämställdhetspolitik. Männen ska inte behöva tåla kritik med anledning av politikernas och kvinnornas felsatsning i befolkningsfrågan.

Jag vill inte svika mina läsare genom att frångå min aningen radikala inställning till dagens jämställdhetspolitik. Således vill jag föreslå en tämligen drastisk lösning på nuvarande problem. En överhoppad generation torde lösa jämställdhetspolitikens dilemma. Om alla män födda på 60- och 70-talet bildade familj tillsammans med kvinnorna födda på 80- och 90-talet så torde männen få barn omkring 40-årsåldern medan kvinnornas ungdom fortfarande torde vara oförstörd. Man måste givetvis fortsätta i samma stil om man ska säkerställa även nästkommande åldersgruppers barnafödande. Mitt förslag bestod med andra ord i en sänkning av förstföderskornas ålder med ca 20 år i ett enda svep.

Svenska Dagbladet:
Farligt att vänta med barn

Tidigare inlägg i samma tema:
Jämställdhetshysterins pris

Bloggar.se:
, , , , ,