Karl Marx, Gudrun Schyman och Christer Fuglesang

Feministiskt initiativs talesperson Gudrun Schyman kritiserade i en artikel i Aftonbladet Christer Fuglesangs rymdresa och menade att man borde satsa på civila forskningsprojekt och inte rymdforskning. Schyman avsåg förmodligen politiserad forskning i form av så kallad genusvetenskap. Man ska alltid ifrågasätta nuvarande prioriteringsordning, så ock avseende rymdforskning.

Schymans kritik fick mig att tänka på forskning utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Inte utifrån ett genusperspektiv alltså, utan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Genusperspektiv torde nämligen vara ett perspektiv med tydlig politisk vinkling medan jämställdhetsperspektiv torde vara att anse som ett förhållandevis objektivt perspektiv i sammanhanget. Schymans och feministernas politiska kamp till trots så borde kvinnosakskämparnas insats vara att betrakta som tämligen ringa utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ty om man ska vara ärlig så måste merparten av samhällets jämställdhet tillskrivas vetenskapsmän och inte någon diffus kvinnosakskamp.

Vetenskaplig forskning möjliggjorde nutida preventivpiller, abort, förlossningsvård med mera. Ovanstående framsteg borde få feministernas politiska framsteg att blekna i jämförelse. Schyman borde ta av sig sina feministiska genusglasögon och läsa en och annan rad i sin Karl Marx. Ty Marx hävdade nämligen att produktionsteknikens utveckling förklarade människans sociala situation i samhället. Människans inställning till samhället utgjorde således en reaktion på produktionsteknikens utveckling och inte tvärtom. Med Marx filosofiska resonemang i bakhuvudet måste man fråga sig om inte feministernas politiska gärning borde vara att betrakta som tämligen meningslös och om inte världens alla vetenskapsmän istället borde äras på bekostnad av kvinnosakskämparna.

Karl Marx:

"Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande."

Schyman borde med andra ord låta bli att gnälla på amerikansk- och europeisk rymdteknologisk forskning och istället tacka alla vetenskapsmän med anledning av dagens högteknologiska civilisation. En högteknologisk civilisation som alltså utgjorde en nödvändig beståndsdel i världens produktionstekniska utveckling och således även en förklaring till dagens jämställdhet.

En och annan feminist slog säkerligen bakut med anledning av ovanstående resonemang. Ska man betrakta dagens jämställdhet som en konsekvens av västvärldens vetenskapliga- och tekniska utveckling och inte som ett resultat av genusvetenskaplig spjutspetsforskning? Ja, åtminstone om man ska betrakta samhällets utveckling utifrån ett materialistiskt perspektiv. Feministerna må skrika sig hesa, men sann jämställdhet uppnås inte med hjälp av pseudovetenskaplig regimpropaganda i form av genusvetenskap utan genom produktionsteknisk utveckling. I egenskap av antifeminist tvingas man med största säkerhet att acceptera samhällets jämställdhetspolitiska utveckling, likväl som feministerna ofrånkomligen måste acceptera könens biologiska existens.

Apropå Schyman. Vetenskapsrådet borde avsätta några hundratusen till ett forskningsprojekt med syfte att kartlägga av vilken anledning en talesperson hemmahörande i ett parti med några ynka promilles väljarstöd tillåts göra sig bred i massmedia i tid och otid. Men som sagt, en vetenskaplig prioriteringsordning tål alltid att diskuteras. Vetenskapsrådet prioriterade kanske ett livsviktigt genustrumpetforskningsprojekt på bekostnad av min eftersöka studie av feministernas oproportionerligt stora utrymme i allehanda massmediala sammanhang.

Aftonbladet:
Är rymdsatsningen värd pengarna?

Svenska Dagbladet:
Vetenskap eller galenskap?

Tidigare inlägg i samma tema:
Johanne Hildebrandt om Fuglesang