Sakine Madon om #prataomdet i Expressen

Sakine Madon skrev en läsvärd artikel i Expressen om Johanna Koljonens Twitter-kampanj #prataomdet.

Sakine Madon:

"Riktiga våldtäktsberättelser varvas med historier som "min lärare tog mig och min klasskompis på ryggen". En del handlar om att berättaren inte sagt ifrån, trots att han eller hon borde ha gjort det. Då handlar det inte längre om sexuella övergrepp, utan om usel självkänsla.
Gränser suddas ut och allvarliga trakasserier beblandas med anekdoter om slemmiga mediechefer som "tror att de kan få sex när de vill"."

Koljonens feministiska kampanj syftade med största säkerhet till att åstadkomma en sammanblandning av begrepp som våldtäkt, sexuellt ofredande, sexuellt tvång och negativ sexuell erfarenhet i största allmänhet. Feministernas mål torde vara att åstadkomma en glidning i gränsdragningen mellan sexualbrott och negativ sexuell erfarenhet och därigenom i än större utsträckning än idag omintetgöra landets rättssäkerhet i sexualbrottsmål.

Sakine Madon:

"En annan flitig jämställdhetsdebattör, advokaten Claes Borgström, sa nyligen apropå våldtäktsanklagelserna mot Julian Assange att folk kan ha svårt förstå att de utsatts för sexuella övergrepp.
"Det är ett stort problem i vårt samhälle och det kan vara svårt att bedöma vad som hänt om man inte är jurist." (8/12 Aftonbladet).
Uttalandet är märkligt, eftersom övergrepp tolkas subjektivt och ibland är svårbedömda. Vad får Borgström att tro att han vet bättre än de inblandade?"

Varför ska Borgströms feministiska besserwisser-attityd ligga till grund för medborgarnas tolkning av olika upplevelser i livet?

Expressen:
Sakine Madon: Prata om det men utan offerkoftan

Tidigare inlägg i samma tema:
Sanningen om #prataomdet

Sanningen om #prataomdet

Feministen Johanna Koljonen initierade en Twitter-kampanj vid namn #prataomdet. Sveriges samlade journalistkår svalde Koljonens lockbete med hull och hår och beskrev Koljonens kampanj som ett nätuppror, vars syfte bestod i att prata om negativa sexuella upplevelser. Koljonens avsikt torde dock inte vara att allena prata om negativa sexuella upplevelser utan även om att skapa en sammanblandning av olika begrepp såsom våldtäkt, sexuellt utnyttjande, sexuellt tvång och negativa sexuella upplevelser i största allmänhet. Därigenom vill Koljonen med största säkerhet propagera för en utvidgning av dagens definition av våldtäkt. Jag vill härmed uppmärksamma mina läsare på feministernas försök att bedriva opinionsbildning i skenet av en till synes oskyldig Twitter-kampanj.

Dagens Nyheter:
Dags att prata om det

Sveriges Television:
"Vi behöver prata om personliga erfarenheter"

Varning för gråtmilda kvinnor

Sveriges television sände härförleden en dokumentär med titeln "Hur kunde hon". Aktuell dokumentär skildrade en uppmärksammad händelse gällande en HIV-smittad kvinna som i åratal lät bli att berätta om sin sjukdom för sin man och deras gemensamma barn. Kvinnan i fråga smittades med HIV i samband med att hon som ung vistades i Frankrike. Kvinnan kom många år senare att bilda familj med en svensk man. Hon berättade aldrig om HIV-viruset utan sjukdomen förblev en väl förborgad hemlighet. Paret hann få två barn tillsammans innan lögnen uppdagades. Kvinnan intog hela tiden bromsmediciner och hon undvek därigenom med största säkerhet att överföra smittan till mannen och barnen. En läkare tvingade henne till slut att berätta om sjukdomen varpå hennes man polisanmälde henne för försök till grov misshandel alternativt framkallande av fara för annan. Hon blev sedermera dömd till två och ett halvt års fängelse för försök till grov misshandel.

Låt oss återgå till Sveriges Televisions dokumentär. I aktuell dokumentär utmålas kvinnan som ett offer. Trots att hon blev dömd i såväl tingsrätt som hovrätt för en synnerligen allvarlig brottslighet så framställs kvinnan i dokumentären som ett offer för omständigheterna. Tårarna tycks aldrig ta slut och hennes gråt tycks utgöra dokumentärens egentliga röda tråd. En orgie i kvinnlig härskarteknik med andra ord. Endast ett barn må överträffa en kvinnas förmåga att erhålla omgivningens sympati genom att ta till lipen i tid och otid. Man måste vara en tämligen luttrad antifeminist om man inte ska falla till föga och tycka synd om kvinnan i SVT:s dokumentär. Jag vill härmed utfärda en varning för gråtmilda kvinnor. Akta er!

Sveriges Television:
Hur kunde hon

Claes Borgströms genusattack på Julian Assange

Statsfeminismens Claes Borgström gick idag till attack mot Julian Assange i Dagens Nyheter. Borgström ljög Dagens Nyheters läsare rakt upp i ansiktet då han hävdade att "två vanliga svenska tjejer" stod bakom anklagelserna mot Assange gällande sexbrott. Borgström glömde som av en ren tillfällighet att nämna att Sveriges Kristna Socialdemokraters politiska sekreterare Anna Ardin stod bakom åtminstone en av anklagelserna. Borgström glömde som av en händelse också att nämna att fröken Ardin måste anses utgöra en av statsfeminismens hantlangare. Jag ska i framtiden delge mina läsare några konkreta exempel på fröken Ardins feministiska engagemang. Tillsvidare vill jag att ni ska lägga Borgströms tal om "två vanliga svenska tjejer" på minnet. Borgström vill även avslutningsvis att Assange ska bli lagförd för "det han gjort". Jag vill också att han ska bli lagförd för "det han gjort". Borgström alltså, inte Assane. Jag vill att Borgström ska bli lagförd för förtal med anledning av att han liknade oss svenska män vid talibanerna i Afghanistan.

Jag vet i likhet med Borgström ingenting om Assanges eventuella skuld. Jag ska dock försöka mig på en kvalificerad gissning. Ta av er Schymans genusglasögon och ta en titt på nedanstående scenario. Kommentera gärna min hypotes via bloggens kommentarsfunktion.
Två lösaktiga svenska kvinnor särade på benen åt Assange av ren fascination för journalistkårens egen James Bond. Assange blev överrumplad av "den svenska synden" och mäktade inte med att motstå locktonerna från två lättfotade "vanliga svenska tjejer". Två samlag senare blev Assange tvungen att dra sig ur för att återgå till viktigare spörsmål i livet än att penetrera "vanliga svenska tjejer". Assanges svenska bondbrudar blev måhända besvikna med anledning av Assanges machoattityd och valde således att hämnas på honom genom att anmäla honom för sexbrott. I Ardins fall finns även politiska skäl till att anmäla Assange för sexbrott, men låt mig återkomma därom.

Nå, slog jag huvudet på spiken?

Dagens Nyheter:
Borgström till attack mot Assange

Göteborgs-Posten:
Borgström: Assange ljuger

Tidigare inlägg i samma tema:
Tito Beltran vs Sveriges feministmaffia

Filippa Reinfeldt, Sverige första kvinnliga statsminister?

Hemliga Wikileaks-dokument avslöjade Sveriges första, om än informella, kvinnliga statsminister. Jag blev inte förvånad med anledning av Wikileaks avslöjande, ty kvinnans informella maktutövning i samhället borde inte komma som en överraskning för någon förnuftig människa. Man måste vara en tämligen naiv feminist för att undgå att inse kvinnornas oerhörda makt i samhället. Patriarkatet torde vara feministernas svar på Don Quijotes väderkvarnar, ett hjärnspöke utan verklighetsförankring. Feministerna vill lura medborgarna till att tro på ett patriarkat i syfte att rättfärdiga mansdiskriminering. Tala om härskarteknik!

Aftonbladet:

"Hon är hans närmaste förtrogna och formar sannolikt hans politiska åsikter. De träffades i Muf och hon har haft stort inflytande i att styra Reinfeldts politiska kampanjer."

Aftonbladet:
”Filippa bossar”

Expressen:
USA: Hon formar Reinfeldts åsikter

Hanna Fridén: Jonh Berg, du är ett korkat, insiktslöst svin...

Jag kommenterade Hanna Fridéns blogginlägg "Öppet brev till antifeminister" genom att i ett kommentarsinlägg uppmana henne att sluta titulera sig feminist då hennes behjärtansvärda engagemang för unga tjejer med ätstörningar rimmade illa med feminismens stereotypa kvinnosyn. Min kritik föll dock inte i god jord hos fröken Fridén som allteftersom diskussionen fortskred övergick till att förolämpa mig. Fridén kritiserade i ett öppet brev antifeministernas bemötande av hennes person, men hon glömde föga förvånande att i samma veva idka självkritik. Jag vill i och med nedanstående citat visa på Fridéns hyckleri avseende hennes försök att framstå som ett offer för antifeministernas förolämpningar.

Hanna Fridén:

"Jonh Berg: Claes Borgström tog upp att alla män när de stöter på en attityd som framhåller sexbrott som något kul (exempelvis, den där jävla slampan fick vad hon förtjänade etc) i lumpen, i ombytningsrum och i andra miljöer där män är överrepresenterade måste säga emot när det sker. Jag har svårt att se det manshatande i det. Det är väl FÖRFAN självklart. När man säger åt tjejer att de inte ska falla för grupptrycket att röka så är väl inte det något kvinnoförnedrande nonsens som vill antyda att kvinnor är dumma missbrukare? Ibland behöver man faktiskt inte ta åt sig. Det är mitt ansvar som MÄNNISKA att stå emot vissa saker, säga NEJ till vissa saker. Vissa saker sker mer i olika sammanhang och då riktar man sin uppmaning till den gruppen. Det finns inget förnedrande i det. Så är det för ALLA grupper när man identifierar och behandlar problem. Tiina Rosenberg är radikalfeminist och går knappast att jämföra med alla feminister. Radikalfeminismen går ut på att alla sammanhang där män och kvinnor möts så underordnas kvinnan automatiskt mannen, och därför är man för artificiell befruktning, mot äktenskap och så vidare. Och angående ROKS, hon är säratsfeminist. Det innebär att man tror att det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor som innebär att kvinnor är väna, bra med barn osv och män är våldsamma. Detta kan även kallas för biologism, och det flesta antifeminister jag träffar på ÄR just biologister. Du kanske ska vara emot biologister istället? John Berg. Du är rabiat, fullkomligt. Du baserar hela ditt hat på feminismen utifrån ett extremt fåtal och sitter i samma veva och är arga på att andra stämplas på grund av ett fåtal. Sedan säger du åt mig att jag omedelbart måste upphöra att kalla mig för feminist. John Berg, du är otrevlig, rabiat, du är inte konsekvent, du hatar utan belägg för det och du spottar och kränker en hel grupp människor på grund av ett fåttal samtidigt som du blir arg på den gruppen du hatar för att de gör samma sak mot dig. Sedan har du mage att kräva av mig att jag ska sluta kalla mig för feminist. Jonh Berg, du är ett korkat, insiktslöst svin som sitter och säger sådär. Börja bete dig bättre, eller så slänger jag ut dig härifrån. För precis som du inte uppskattar när alla män utmålas som onda, så uppskattar inte jag samma sak, och att du inte kan förstå detta tycker jag är extremt konstigt. För det borde varenda vettig jävla människa kunna fatta om de inte är blindade av rabiat hat."

Märk väl att Fridén beskrev mig med orden "ett korkat, insiktslöst svin" med mera. Tala om att kasta sten i glashus. Fridéns "Öppet brev till antifeminister" utgjorde allena ett feministiskt hyckleri.

Hanna Fridén:
Öppet brev till antifeminister

Sveriges feministiska etablissemang vs Wikileaks Julian Assange

Interpol efterlyste nyligen Wikileaks talesperson Julian Assange. I Interpols efterlysning anges "SEX CRIMIS" som orsak till efterlysningen. Assange efterlyses med andra ord med anledning av hans eskapader med två frigjorda svenska kvinnor i samband med hans sverigebesök härförleden. En varning borde vara på sin plats med anledning av rättssamhällets hantering av fallet Assange, ty vi vet sedan tidigare att Sveriges rättssäkerhet inte torde vara att lita på i brottmål gällande sexualbrott. Minns väl domstolsväsendets i allra högsta grad tvivelaktiga domslut i samband med att artisten Tito Beltran dömdes för våldtäkt av Maria Lundqvists barnflicka. Beltran må vara en sexfixerad person, men en våldtäktsman? Nej, inte av åklagarens bevisning att döma i alla fall. Vi vet också att Maria Lundqvist initierade aktuell rättsprocess och att en feministisk privatspanare vid namn Monica Dahlström-Lannes tillsammans med radikalfeministen Claes Borgströms advokat- och partikompis Thomas Bodström spelade en central roll i ärendet. Sveriges feministmaffia angrep Beltran i en rättegång som måste anses ha åtminstone delvis politiska förtecken.

Vilket demokratiskt land i världen vore ett lämpligare land än Sverige om man avser ta äran av en man via falska sexbrottsanklagelser? Jag ska med spänning följa rättsväsendets hantering av fallet Assange. Jag hoppas innerligt att Sveriges feministmaffia tog sig vatten över huvudet i samband med att man angrep en internationell storspelare som Assange och att rörelsen en gång för alla avslöjas med byxorna nere i ett rättsfall vars händelseförlopp synas i sömmarna av en hel värld. Vår omvärld måste bli varse domstolarnas rättsövergrepp på svenska män i samband med sexualbrottsmål.

Assanges påstådda sexbrott i samband med hans sverigebesök måste även i ärlighetens namn ses som en händelse av ringa betydelse i jämförelse med Assanges roll som journalist med hela världen som spelplan. Assange borde å andra sidan vara mer försiktig och inte låta sig snärjas av fagra kvinns med socialdemokratisk partibok. Jag ska avsluta mitt blogginlägg med att bemöta Expressens Karin Olsson och hennes senaste artikel om Julian Assange. Låt mig citera artisten Björn Afzelius text "Medan bomberna faller", se nedan.

Björn Afzelius:

"Kom se på journalisterna,
på samhällsgisslarna;
Många av dom plottrar bort sin möjlighet.
Ja, vad får jag för pultronerna
som fläckar spalterna
med byskvaller och annan harmlöshet?
Vars enda ambitioner
är en byline och en lön
och ett stambord där Det Vackra Folket finns
medan andra bryter ryggen
i jakt på sanningar
som skrämmer skiten ur en livrädd redaktion.
Ja, till dom sista vill jag säga,
innan tystnaden tar vid:
Vi behöver folk som fattar sin mission!"

Julian Assange bryter ryggen i jakt på sanningar. Säg mig, Karin Olsson, vad får vi för pultronerna som fläckar spalterna med byskvaller och annan harmlöshet?

Aftonbladet:
Assange på Interpols ”Most Wanted”-lista

Expressen:
Assange: Hillary Clinton borde avgå
En beslöjad avslöjare

YouTube:
Björn Afzelius - Medan bomberna faller

Tidigare inlägg i samma tema:
Thomas Bodström ljög om Monica Dahlström-Lannes