Tito Beltran och Sveriges feministmaffia
Tito Beltran dömdes idag till tre års fängelse med anledning av påstådda övergrepp på ett flickebarn samt med anlening av en tveksam anmälan gällande våldtäkt på aktrisen Maria Lundqvists barnflicka. Ingen torde med säkerhet veta vad som egentligen utspelade sig på Beltrans hotellrum i samband Rhapsody in Rock-turnén för nio år sedan, allra minst hovrätten. Beltran må vara en sexfixerad person, må så vara, men våldtäktsman? Nej, näppeligen inte i lagens mening i alla fall. Beltran blev med största säkerhet åtalad och även fälld i domstol på grund av feministen Monica Dahlström-Lannes inblandning i aktuell härva. Av vilken anlening tillskrivs Thomas Bodström och hans kompanjon Dahlström-Lannes en sådan uppmärksamhet i fallet Beltran? Alla medborgare med en förmåga till eftertanke borde ana oråd med anledning av ovanstående personers inblandning i en rättsprocess. Dahlström-Lannes tillika Bodström torde nämligen utgöra en ledande fraktion i Sveriges feministmaffia. Beltrans dom utgjorde således inte i första hand en framgång för vare sig en barnflicka eller ett flickebarn i behov av upprättelse, utan domstolens utslag utgjorde i första hand en framgång för Sveriges feministmaffia. Beltrans saga må vara all, men medborgarnas kamp för en demokratisk rättstillämpning på bekostnad av feministerans undergång torde bara vara i sin linda. Jag ska med glädje ta del av såväl förundersökningsprotokollet som domslutet då materialet i framtiden förhoppningsvis görs tillgängligt på The Pirate Bay. Läs gärna min granskning av Dalhström-Lannes och Bodströms förehavanden med mera i min artikel nedan.
Tidigare inlägg i samma tema:
Thomas Bodström ljög om Monica Dahlström-Lannes
7 kommentarer:
Visste du hundratusentals kvinnor har blivit våldtagna (under mycket brutala former) i Kongo de senaste åren? Förmodligen den äckligaste och vidrigaste historien jag hört talas om någonsin.
Läs mer om det på den bloggen http://www.barstol.nu
Det är kanske du tycker feministerna borde uppmärksamma istället?
(en varning utfärdas redan här – känsliga personer bör tänka både en och två gånger innan de läser texten.)
Svar till Anna Cocteau:
- Ja. Verkliga våldtäkter är vad som lätt glöms bort i feministernas hets att låsa in oskyldiga män. Ordet "våldtäkt" blir allt mindre förknippat med våldsbrott, och alltmer förknippat med en politisk kampanj mot män.
Innebörden av våldtäkt devalveras av ständigt missbruk av våldtäkter för att bedriva fanatisk politik. Våldtäkt får alltmer innebörden av att vilja nedvärdera män kollektivt, och 2 av personerna bakom detta är Madeleine Leijonhufvud och Monica Dahlström-Lannes.
Förlorarna är som oskyldiga män som sätts i fängelse.
Förlorare är även verkliga offer för våldtäkt som hamnar i skymundan för politisk hetsjakt på påstådda sexualbrottslingar.
Skammen är fullständig.
Usch. Usch. Usch.
Finns någon som avser göra någonting annat än att enbart skriva på internet?
Själv har jag skrivit det jag vill framföra på sidan Genusperspektiv, www.genusperspektiv.se. Gå dit och ge mig respons. Och skriv någonting själv.
Vad kan göras för att motverka aggressiv feminism?
Du verkar väldigt angelägen att stöda förövare. Varför?
till anna cocteau:
Det var ingen vänlig "masage" de där kvinnorna fick. Är det bara vi tre som ser skillnaden mellan kvinnotjuren Tito och de riktiga våldtäcksmän?
I am a woman who believes in Tito Beltran's innocence and I am not alone. All of us in Europe who know Tito are horrified at the appeal court's decision and cannot understand how any court could find him guilty, based on no evidence whatsoever. We have spoken to lawyers in our own countries and they all say that finding someone 'believable' is not sufficent for a conviction in any court. There must be a higher standard of proof than this.
Why is it so different in Sweden?
I am inclined to believe that there is a political agenda, and that Monica Dahlstrom-Lannes and Thomas Bodstrum have worked to further this agenda and their own careers.
Skicka en kommentar