Från maoism till feminism

Jag läste en intressant artikel i Svenska Dagbladet. Kim Salomon, professor i historia vid Lunds universitet, redogjorde för 68-vänsterns övertro på maoismen.

Kim Salomon:

"Och aningslös är i många fall en lämplig etikett på de blåögda och politiskt naiva extremister som förleddes av slagord och retorik. Oberoende av var i det ideologiska landskapet de befann sig var de övertygade om att paradiset väntade runt nästa hörn. De förtrollades av ideologiska bländverk som omprogrammerade deras moral."

"Politisk extremism får inte bortdefinieras som en obskyr sekt även om det ligger nära till hands. Istället ska den ses som varnande exempel på hur enkelt människor låter sig förtrollas av totalitärt tänkande. Det kommer alltid att finnas politiska ledare som påstår sig ha en privilegierad insyn i historiens förlopp och som med terror och våld utstakar vägen. Och sannolikt kommer det också att finnas intellektuella frontfigurer som inte tar ansvar för att ha salufört våldsregimers lögner."

Varför citera en artikel om maoism i en blogg om feminism?

Svenska Dagbladet:
Knäfall för Mao gav livet mening i väst

Tidigare inlägg i samma tema:
68-rörelsens företrädare borde ställas till svars