Magnus Uggla hade en realityprogram i Sveriges Television med programtiteln "Var fan är mitt band?". Jag kom att tänka på Ugglas TV-program i samband med att jag skrev föregående inlägg om Sveriges politiska situation. Nu nästan två månader efter landets senaste riksdagsval skulle jag bra gärna vilja veta med vilken majoritet som underlag regeringen Reinfeldt ska låta regera Sverige? Med andra ord: Vem fan styr vårt land?
Vi såg prov på en välbehövlig antifeministisk framgång i och med Sverigedemokraternas succé i gårdagens riksdagsval. Kristdemokraterna backade förvisso till 5,6 procent, men i gengäld erhöll Sverigedemokraterna inte mindre än 5,7 procent av rösterna. Därmed blev SD även tungan på vågen i svensk blockpolitik. På plats nummer sex på Sverigedemokraternas riksdagsvalsedel återfinns en person vid namn Margareta Sandstedt, mor till partiordförande Jimmie Åkessons flickvän Louise Erixon, vars uttalande om feminismens skadeverkan tillsammans med partiets familjepolitik fick åtminstone mig att börja drömma om en framtid utan feminism. Jag måste dock beklaga mig angående SD:s familjepolitik, ty jag återfann inte ett ord om att återinföra lagen om sambeskattning i äktenskap i partiets familjepolitiska program. Ett återinförande av lagen om sambeskattning torde vara att likna vid en rak höger på landets alla feminister med radikalfeministen Mona Sahlin i spetsen.
Margareta Sandstedt:
"Vänsterns könskrig som även högern trallat in i, har haft en hemsk och förödande effekt på kvinnor och är samhällets värsta fiende. Den har medfört den mest omfattande slakten på varaktiga och sunda relationer. Men våra bödlar får aldrig nog av sin själsliga massaker. De är berusade av blod och kräver ännu värre ´kickar´ för att få känna av sin berusning. Helst borde vi alla bli homosexuella också, för då har man nått det yttersta målet för jämlikhet mellan män och kvinnor. Alla kan döpa sig till Bengt eller Lotta oavsett kön, och bo ihop i stora kollektiv och ha sex med alla. Då anses man ha en tolerant och framförallt en fin kvinnosyn. Är man skapt olika får man göra något åt detta. Män kan börja amma och kvinnor kan bli bitchiga och burleska likt värsta sortens karlakarlar man lyckas gräva fram i de mest ångestladdade miljöer. Förslagen är många när det gäller att kriga mot kärnfamiljen som anses vara en kvinnofälla."
Nåväl, dags att sluta drömma och återgå till verkligheten. Sverigedemokraterna gjorde alltså ett succéval, sämre gick valet för Feministisk initiativ. Tack och lov. Sveriges Televisions Vallokalsundersökning, Valu, visade på ett valresultat på ynka 0,8 procent. Gud hör bön.
Valets stora samtalsämne vid sidan om Sverigedemokraternas valresultat torde dock vara Socialdemokraternas valnederlag. Socialdemokraterna gjorde i och med gårdagens val ett av partiets sämsta riksdagsval någonsin alltsedan demokratins införande i Sverige. Mona Sahlin hävdade att hon inte avsåg att avgå trots partiets katastrofval. Varför skulle Sahlin avsäga sig sin tron av egen fri vilja? Sahlins politiska omdöme torde vara lika med noll och hennes lojalitet med Sveriges socialdemokrati likaså i jämförelse med hennes personliga karriärsträvan och vansinniga målsättning att bli en ny Olof Palme. Socialdemokraternas partimedlemmar måste således avsätta Sahlin av egen kraft, ty annars torde även nästkommande riksdagsval vara i fara och möjligen även partiets maktställning i svensk politik. Man ska givetvis inte spekulera i partiets undergång med anledning av gårdagens usla valresultat, men nog måste man göra sig av med sänket Sahlin om partiets storhetstid inte ska vara ett minne blott?
Sahlins oförmåga att leda partiet visade måhända också på könskvoteringens avigsida. Sahlin blev nämligen nominerad till ny partiordförande i partiet på grund av valberedningens ödesdigra beslut att låta tillämpa könskvotering i samband valberedningens nomineringsprocess. Flera tunga S-kvinnor, däribland Margot Wallström, avböjde att kandidera och slutligen föll lotten på odågan Sahlin. Facit fick vi igår i form av partiets sämsta valresultat sedan nära på 100 år. Socialdemokraterna borde avsätta Sahlin som en konsekvens av Socialdemokraternas dåliga valresultat och till följd av hennes dåliga anseende i medborgarnas ögon. Man borde även av bara farten passa på att avsätta genusskojaren Claes Borgström, ty med en sådan vän torde Socialdemokraterna inte behöva en fiende.
Apropå Sahlin och SD. Sahlin struntade en gång i tiden att gå på Nobelfesten med anledning av att hon skulle träffa Bruce Springsteen. Jag ska inte orda om Sahlins omogna beteende att prioritera Brucan framför årets högtid för en svensk satsman, utan allena beklaga att Sahlin inte valde att lyssna på artisten Owe Thörnqvist istället för Bruce Springsteen. Ty om Sahlin hade lyssnat på nämnda Thörnqvist kanske hon även hade hört låten Sverigebesöket från 1981 och om hon hade hört låten i fråga så kanske Sahlin även hade begripit varför ett parti som SD blev ett parti att räkna med i svensk politik igår. I aktuell sångtext redogjorde nämligen Thörnqvist för svenska folkets frustration gällande Sveriges flykting- och invandringspolitik. I samband med 2010 års riksdagsval förlorade Mona Sahlin allting som överhuvudtaget gick att förlora i valet. Alliansen vann valet, Sverigedemokraterna blev vågmästare och Socialdemokraterna gjorde partiets sämsta val sedan 1914.
YouTube:
Owe Thörnqvist - Sverigebesöket (1981)
Expressen:
Mona Sahlin: Jag har inga planer på att avgå
Aftonbladet:
"Vi har gjort ett uruselt val"
Svenska Dagbladet:
Sahlin: ”Nu är det allvar”
Jag trodde att någon behagade att skämta i samband med att jag läste i Dagens Nyheter om TV4:s nya drag i turerna kring Sverigedemokraternas valfilm. TV4 ska tydligen sända aktuell valfilm, men i en censurerad version. TV4 ska låta censurera några av personerna i filmen med en skylt med texten "Censurerat av TV4". Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt spektaklet. Utgjorde TV4:s tilltag rentutav en unik händelse avseende politisk censur i efterkrigstidens Sverige? Ridå TV4.
Dagens Nyheter:
TV 4 sänder omarbetad SD-film
YouTube:
Sverigedemokraternas valfilm 2010
Tidigare inlägg i samma tema:
Se Sverigedemokraternas stoppade valfilm på YouTube
Äntligen en omvärldsreaktion på Sveriges demokratiska underskott!
Danmark, vårt modiga lilla grannland Danmark, som vågade trotsa islamisternas förbud att låta avbilda profeten Muhammed, försvarade nyligen återigen västvärldens demokratiska värden. Venstre, De Konservative och Dansk Folkparti kritiserade TV4:s censur av Sverigedemokraternas valfilm. Danmarks talesman i utrikesfrågor kommenterade TV4:s censur med följande ord, se nedan.
Michael Aastrup Jensen, Venstres talesman i utrikesfrågor:
"Det vore på sin plats att sända observatörer till det svenska valet. Jag kommer att ta upp en diskussion med Europarådets medlemsländer om vi bör ställa Sverige under en eller annan form av övervakning så att vi säkrar demokrati i framtiden, säger han till tidningen."
Äntligen en omvärldsreaktion på Sveriges demokratiska underskott. Sverigedemokrater tvingas, i likhet med diverse vänsteraktivister, att leva med hot, misshandel, vandalism, mötesstörningar, valsabotage och yrkesförbud som en direkt konsekvens av partimedlemmarnas strävan att med demokratiska medel åstadkomma en politisk förändring. Nu tycks i alla fall Danmark reagera på Sveriges demokratiproblem. Läs Svenska Dagbladets artikel om Danmarks reaktion på TV4:s censur, se länk nedan.
Torsson:
"Danmark, Danmark,
Det e ett dejligt land
Där Pedersen kör knallert o citerar HC And.
Danmark, Danmark
e flöde, ost o smör
Det måste vara där man hamnar när man dör!"
Svenska Dagbladet:
Dansk kritik: Valcensur i Sverige
Tidigare inlägg i samma tema:
Se Sverigedemokraternas stoppade reklamfilm på YouTube
YouTube:
Sverigedemokraternas valfilm 2010
Torsson - Danmark
Jag tittade på Sverigedemokraternas reklamfilm, vilken TV4 valde att stoppa. Varför ska man inte få prioritera pensioner på bekostnad av flyktinginvandringens kostnader? Partiernas strävan efter mångkultur torde vara att likna vid en helig ko i svensk politik, vars konsekvens inte tål att ifrågasättas. En sådan inställning till ett politiskt projekt måste anses vara oförenlig med demokratiska värden. Således borde man nog betrakta etablissemangets ovilja att låta Sverigedemokraterna bedriva opinionsbildning avseende Sveriges flykting- och invandringspolitik som ett större demokratiproblem än innebörden av Sverigedemokraternas TV-reklam.
Medan TV-program som Idol, Paradise Hotel, Big Brother, vars främsta målsättning torde vara förnedra unga medborgare på bästa sändningstid, ges tummen upp av TV-kanalerna, stoppas en reklamfilm i vilken flyktingpolitikens höga prioritering i svensk politik ifrågasätts. TV4:s tilltag borde föranleda en diskussion gällande yttrandefrihet. Vilka budskap ska ett parti tillåtas att förmedla till landets medborgare via TV-reklam? Ska ett parti få uppmana medborgarna att arbeta istället för att supa? Ska ett parti få hota landets alla aktieägare med utökad skatt på aktier? Ta del av Sverigedemokraternas reklamfilm via nedanstående länk och bedöm själva om Sverigedemokraterna överskred yttrandefrihetens gräns.
YouTube:
Sverigedemokraternas valfilm 2010
Jag tog del av SCB:s majmätning, vilken påstås förutsäga alla valresultat sedan 1973. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vann SCB:s opinionsmätning med 50,2 procent av rösterna medan regeringspartierna tog hem ynka 44,2 procent av väljarstödet. En intressant detalj i sammanhanget torde vara övriga partiers väljarstöd i SBC:s majmätning. Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ ingick i gruppen "övriga".
Statistiska centralbyrån:
"Övriga partier skulle vid val i maj få 5,7 (±0,5) procent av rösterna. Bland övriga partier är Sverigedemokraterna klart störst. Partiet skulle få 3,9 (±0,4) procent av rösterna i maj. I resterande del av gruppen övriga partier dominerar Piratpartiet."
Ännu ett feministiskt valfiasko på gång? Feministiskt initiativs kräftgång i allmänna val tycks tack och lov hålla i sig. Jag mottog med glädje Feministiskt initiativs förväntade valnederlag. Dessvärre tycks Mona Sahlin och med största säkerhet även Claes Borgström inta Regeringskansliet i Rosenbad. Alliansen torde inte övervinna socialisternas försprång på hela 6 procentenheter innan riksdagsvalet, men om Sverigedemokraterna ökade några ynka promille vore saken en annan. I sådana fall skulle Sverigedemokraterna bli ett riksdagsparti och socialisternas övertag således krympa till någon enstaka procentenhet. Ett scenario som förvisso torde kräva SD:s passiva stöd till en borgerlig regering, men vad vore alternativet? Mona Sahlin vill inte befatta sig med Sverigedemokraterna och SD torde inneha en liknande inställning till Sahlin med anhang.
Om några promille av Sveriges borgerliga väljare skulle stödrösta på Sverigedemokraterna torde SD ta plats i Sveriges riksdag och även med viss sannolikhet bli tungan på vågen i svensk politik. Därmed skulle man med största säkerhet erhålla ännu en borgerlig mandatperiod om nu Sahlin inte skulle ta en längre tids timeout för att sedan i äkta politikerstil göra en pudel och bjuda in SD till förhandlingsbordet. En föga trolig utgång till följd av en sverigedemokratisk vågmästarroll. En röst på Sverigedemokraterna torde med andra ord med största säkerhet utgöra en indirekt röst på en borgerlig regering även nästkommande mandatperiod. Sveriges alla borgerliga väljare borde måhända ägna Sverigedemokraternas en tanke på valdagen 2010. Om inte, säg hej då till en borgerlig regering nästa mandatperiod. Åtminstone om man ska tro SBC:s majmätning, vilket man borde alltsedan 1973.
Statistiska centralbyrån:
Partisympatiundersökningen maj 2010
Expressen:
SCB: De rödgröna vinner valet i höst
Aftonbladet:
SCB: Klar ledning för de rödgröna
Svenska Dagbladet:
Rödgröna störst hos SCB
Metro:
Rödgröna störst hos SCB
Dagens Nyheter:
Rödgröna störst hos SCB
Feministiskt initiativs talesman Gudrun Schyman ska tydligen medverka i ICA:s nya omgång av reklamfilmer. I aktuell reklamfilm tillåts Schyman torgföra feministisk politik genom att kritisera morsdag med tal om könsstereotyper. En och annan medborgare må uppleva Schymans senaste gästspel som ett humoristiskt inslag utan vidare betydelse, men lägg då därtill Schymans medverkan i dylika sammanhang gångna tid, till exempel Let's Dance i TV4. Varför tackade Schyman ja till att medverka i Let's Dance? Om hon nu allena avsåg medverka i en danstävling utan minsta koppling till partipolitik så måste man fråga sig av vilken anledning hon medverkade iklädd en klänning med Feministiskt initiativs partisymbol fastsydd på rumpan? Utgjorde Schymans tilltag en ren tillfällighet eller ett exempel på massmedias orättfärdiga favoritisering av feminismen? Märk väl att Schymans parti erhöll mindre än en procents väljarstöd i riksdagsvalet 2006, men ändock tillåts partiets ordförande medverka i allehanda sammanhang. Vilka torde vara osynliggjorda i svensk debatt egentligen?
Jag ska med intresse följa TV4:s försök att rekrytera Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson till nästa omgång av Let's Dance. Vem vill inte se Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson med en blåsippa på rockslaget dansa sig hela vägen in Sveriges riksdag via Let's Dance? Jag ska även med spänning följa ICA:s nästa reklamkampanj, i vilken Jimmie Åkesson tillåts lovorda ICA:s fokus på svenska livsmedel och svensk identitet.
Inte mindre ska jag ta del av Benny "ABBA" Anderssons beslut att i demokratins namn skänka en miljon till Sverigedemokraterna med svepskälet att partiets valsedlar stjäls i vallokalerna. Nå, Andersson, i demokratins namn, ska du inte skänka en miljon till Sverigedemokraterna lagom till valspurten 2010? Och ni på TV4, vad sägs om en äkta sverigedemokrat i nästa omgång av Let's Dance? F-n och Jens Orbacks mormors syster!
Aftonbladet:
Schymna läxar upp ICA-Ulf i reklamfilm
Tidigare inlägg i samma tema:
Feministiskt initiativs Claes Decker bög?
Artneutral äktenskapslag
Aftonbladet publicerade en debattartikel signerad RFSLs förbundsordförande Sören Juvas, RFSUs generalsekreterare Åsa Regnér och Mats Wingborg. I aktuell debattartikel utmålas traditionell familjepolitik som en extremistisk ståndpunkt.
Sören Juvas, Åsa Regnér och Mats Wingborg:
"Under flera år har ledande företrädare för Sverigedemokraterna givit uttryck för en extrem syn på familj, jämställdhet, homosexualitet och sexualpolitik. Åsikter som SD uttrycker i program, på bloggar och den nätburna Radio SD är bland annat att abortlagstiftningen ska bli radikalt mer restriktiv, att könsrollerna är nedärvda och att kvinnor och män därför ska ha olika uppgifter, att feminismen ”har fått förödande konsekvenser” och att homosexuella ska förlora rättigheten att gifta sig."
Jag reagerade framförallt på artikelförfattarnas val att låta utmåla Sverigedemokraternas inställning i form av "att könsrollerna är nedärvda och att kvinnor och män därför ska ha olika uppgifter, att feminismen ”har fått förödande konsekvenser”" som en extrem ståndpunkt. Inte torde man väl inta en extrem hållning med anledning av en tilltro till människans biologiska existens? I feminismens Sverige tycks tal om människans biologiska existens provocera och ett exempel på en extremistisk politik. Ur led är tiden!
Partiets ovilja att acceptera etablissemangets pseudovetenskapliga människosyn torde alltså utgöra ett exempel på en extrem politik enligt Juvas, Regnér och Wingborg. Juvas, Regnér och Wingborg vill att Sveriges politikerelit ska bemöta Sverigedemokraternas "extrema" familjepolitik i en större utsträckning. Inte mig emot, ty en sådan strategi torde allena rendera i en sverigedemokratisk representation i Sveriges riksdag 2010. Sverigedemokraterna behövs i svensk politik, ty partiets kritik av feminismen torde vinna stöd hos en icke oansenlig andel av landets medborgare.
Aftonbladet:
SD står stenhårt fast vid sin extrema familjelinje
Tidigare inlägg i samma tema:
Vänsterkoalitionens krigsförklaring mot familjen
I fredags publicerades tydligen ännu en debattartikel signerad Feministiskt initiativs talesman Gudrun Schyman. Schyman torde i skrivande stund inneha någon slags rekord i massmedial överrepresentation. Schymans procentuella utrymme i massmedia torde överträffa Fi:s väljarstöd med råge. Schyman ska medverka i TV4:s populära underhållningsprogram Let's Dance, hon hade tidigare en talkshow i TV8, hon kom till tals i tidningarna via ett otal helsidesreportage, hon fick en uppsjö debattinlägg publicerade i sitt namn, hon medverkade i föregående veckas Kvällsöppet i TV4 med mera, med mera. Tala om att få utrymme i media på bekostnad av andra intresseorganisationer. Schyman torde utan tvekan vara journalisternas kelgris.
Jag kan inte bärga mig i väntan på Sverigedemokraternas ordförande Jimmie Åkessons medverkan i Let's Dance. Jag ska man spänning följa hans muslimhets i hans kommande talkshow. Dessutom ska vi i princip dagligen ta del av Åkessons debattinlägg i Aftonbladet och Expressen. Jasså, inte? Nej, givetvis inte. Åkesson torde nämligen inte inom en överskådlig framtid bli favoritiserad på samma vis som Schyman. Varför? Förklaringen torde vara lika enkel som skrämmande, feministerna favoritiseras nästan alltid av media medan ett parti som Sverigedemokraterna ofta skandaliseras i massmediala sammanhang. Med andra ord, förvänta er ingen tungkyss Schyman och Åkesson emellan i direktsänd TV.
Men, men, könsmaktsordningen då, stammade säkert en och annan feminist i samband med att man läste ovanstående analys. I skuggan av patriarkatets förtryck borde väl inte kvinnorna få komma till tals? I egenskap av diskriminerad torde man väl inte vara överrepresenterad i massmedia? Nej, givetvis inte. En diskriminerad samhällsgrupp tillåts givetvis inte prägla all politisk debatt. Nu ska polletten trilla ned i en och annan feministlakejs huvud. Feministerna blev nämligen inte förtryckta av alla män. Feministernas älskade könsmaktsordning torde vi inte ens veta av i dagens svenska samhälle. Feministerna torde tvärtom i själva verket utgöra förtryckarna!
Nej, nej, sluta, kved feministerna. Avslöja inte könsmaktsordningens ovetenskapliga grund, äventyra inte folkets stöd till statsfeminismen! Jag ska vara snäll. Jag ska låta min kritik stanna vid dagens upplysning gällande feministernas överrepresentation i massmedia. Jag ska inte vid ett och samma tillfälle slå undan benen på landets naiva medborgare, vars tillvaro domineras av en nära på religiös tilltro till en så kallad könsmaktsordning. Ett steg i taget!
Förväntade du dig en analys av Schymans debattartikel i Aftonbladet i mitt inlägg ovan? Jag orkade tack och lov inte ta del av Schymans skitsnack idag. Jag gjorde ett försök, men kom på mig själv med att gäspa mig igenom artikelns första stycke, varpå jag valde att strunta i resten av artikeln. Missade jag någonting av värde? Utgjorde min fråga om huruvida jag missade någonting av värde en seriös fråga? Nej.
Aftonbladet:
”Vi marginaliserar SD:s möjligheter”
Till följd av Sverigedemokraternas senaste debattartikel tvingas feministernas propaganda att göra halt. Inte en löpsedel, inte en topprubrik, inte ett enda helsidesreportage med Gudrun Schyman. Jag ögnade igenom kvällstidningarnas nyhetsreportage och såg inte en tillstymmelse till tidningens sedvanliga manshets. Jag trodde till en början att jag såg i syne, men sedan insåg jag att Sverigedemokraternas islamkritiska utfall fick hela Sveriges politiska etablissemang att övergå från att sprida radikalfeministisk propaganda till att kritisera SD. Journalisterna på Aftonbladets och Expressens redaktion tycks onekligen vara upptagana med att spy galla på SD. Vilken fröjd. Tänk att en islamkritisk debattartikel kan skapa en så lugn stämning i media. Visserligen tvingades jag utstå en surmulen Maud Olofsson i debatt med Jimmie Åkesson i Sveriges Televisions morgonprogram, men hon yppade i varje fall inte ett ord om jämställdhet. Fantastiskt. Ska turen hålla i sig även resterande del av dagen tro?
Sveriges Television:
Debatt Jimmie Åkesson (SD) och Maud Olofsson (C)
Sverigedemokraternas Kent Ekeroth citerade tydligen Socialdemokraternas fd jämställdhetsminister Jens Orback i samband med att Ekeroth höll tal på Sverigedemokraternas partikongress.
Kent Ekeroth:
"Jag hade också en härlig syster till min mormor i Kanada som levde med en häst."
Nej, jag skämtade bara med er. Ekeroth citerade Orbacks ord i en dokumentärfilm gällande Islam, se länk nedan.
Apropå Sverigedemokraterna. Partiets nyvalda andre vice ordförande Carina Herrstedt passade på att ge feminismen en känga i samband med partiets kongress.
Carina Herrstedt:
"Men när hon under intervjun av en delegat blir tillfrågad om hon vill bli nominerad som vice ordförande, ett snäpp högre, på grund av att hon är kvinna, ”lite grann som i Danmark med Pia Kjersgard”, så säger hon nej.
–Jag vill inte komma in bara för att jag är kvinna, förklarar hon.
Carina Herrstedt är emot kvotering och någon feminist är hon verkligen inte. Och ingen anhängare av partiets kvinnogrupp, SD-kvinnor.
–Jag känner inte att den behövs, alla kan rymmas i partiet."
I Sverigedemokraterna tycks man alltså inte favoritvisera en kvinna med anledning av hennes könstillhörighet. I Socialdemokraterna torde man resonera precis tvärtom. Socialdemokraternas valberedning bestämde nämligen att partiets nästa ordförande måste vara en kvinna varpå man nominerade en enda kandidat i form av Mona Sahlin. I likhet med Monty Pythons Colin "Bomber" Harris lyckades Mona Sahlin sedan besegra sig själv i partiets val av ny partiordförande.
YouTube:
Monty Python Colin 'Bomber' Harris
Svenska Dagbladet:
Hon är SD:s affischkvinna
Jens Orback: Olustigt att förekomma i SD-tal
Tidigare inlägg i samma tema:
Orbacks mormors syster fick stryk av Drew Barrymore
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. I ett tidigare inlägg kritiserade jag Schymans oproportionerliga utrymme i massmedia. Ett utrymme som Schyman givetvis ges på bekostnad av utsatta medborgares behov av att föra sin talan. Schyman tillåts, trots stöd från några ynka promille av landets befolkning, fläka ut sig i media i tid och otid.
Idag överträffade Expressen tidningens sedvanliga feministfjäsk genom att fylla närapå halva tidningens nätupplaga med feministpropaganda. En lika oangenäm som oförsvarlig publicering. Expressen publicerade inte mindre än nästan 20(!) helsidesreportage av och med Feministiskt initiativs talesman Gudrun Schyman. Ovanstående orgie i feministpropaganda utgjorde en återgivning av Expressens TV-intervju av Schyman.
Expressen gjorde tidigare en TV-intervju med Piratpariets Rick Falkvinge. Jag ska med spänning följa Expressens intervju med Sverigedemokraternas partiordförande Jimmie Åkesson. Måhända måste jag vänta förgäves, ty Expressen må i likhet med Sveriges Televisions program Agenda utelämna SD. Agenda intervjuade Feministiskt initiativs, Piratpartiets och Junilistans respektive partiföreträdare i samband med valspurten 2006. Agenda glömde dock, som av en ren tillfällighet, att bjuda in Sverigedemokraternas partiordförande till aktuell debatt. Varför utelämnade Agendas redaktion Sveriges största "småparti" SD i samband med att man uppmärksammade "småpartierna" i valet 2006? Varför tillåts Gudrun Schyman sprida feministpropaganda på bästa sändningstid? Sug på den, kära läsare.
Expressen:
Läs hela intervjun med Gudrun Schyman - ämne för ämne
Tidigare inlägg i samma tema:
Karl Marx, Gudrun Schyman och Christer Fuglesang
Jag läste igenom Expressens reportage om Lars Ohly och Vänsterpartiet Kommunisterna. Ohly tillfrågades om sin inställning till Sverigedemokraterna i händelse av en sverigedemokratisk vågmästarroll.
Lars Ohly om Sverigedemokraterna:
"– Nej, låt borgarna sitta där med Sverigedemokraterna i knät. Jimmie Åkesson kommer nog inte att kräva så mycket, för han kommer att vara så glad över att bli inlemmad."
"...glad över att bli inlemmad...", en knähund med andra ord, en liberal knähund. Åtminstone om man ska tro Ohlys beskrivning av Sverigedemokraternas partiordförande Jimmie Åkesson.
Lars Ohly om Vänsterpartiet:
"Vi är ett tydligt socialistiskt och feministiskt parti och det finns de som blir upprörda över det."
Upprörd torde bara vara förnamnet. Upprörda borde även alla landets arbetare vara, ty feminismen torde i likhet med fascismen splittra arbetarnas i grund och botten gemensamma politiska intressen. Härska genom att söndra, då som nu.
Om jag blev rädd av att se Ohly i Expressen? Rörd men inte skakad.
Expressen:
"De ska bli lite rädda när de ser Ohly i tv"
Tidigare inlägg i samma tema:
Kommunistiska Partiet Marxist-Feministerna
Karl Marx, Gudrun Schyman och Christer Fuglesang
Angående Sverigedemokraternas väljarstöd i Sifo:s opinionsmätning
Sverigedemokraterna 4,2% och Fredrik Reinfeldts ovetenskapliga svammel
Idag publicerade Expressen en artikel i vilken riksdagspartiernas företrädare kommenterade Sverigedemokraternas senaste framgång i Sifos opinionsmätning. Samtliga partiföreträdare tog avstånd från Sverigedemokraterna. Ett problem i sammanhanget torde vara att ingen av partiföreträdarna beskrev Sveriges framtida regeringsbildning. Att vägra SD samarbete och inte framhålla ett alternativ föreföll föga seriöst. Med andra ord, vilket parti måste väljarna leva med i en framtida borgerlig regering om man inte ska behöva veta av SD? Vilket parti ska Mona Sahlin samarbeta med förutom Miljöpartiet och Vänsterpartiet? Jag vill veta vilket parti som ska ersätta SD om endera block ska regera landet utan stöd från SD. Vilket parti ska överge Sveriges blockpolitik och ställa upp på en blocköverskridande regering?
Jag måste säga att riksdagspartierna verkade tagna på sängen av SD:s senaste framgång i Sifo:s opinionsmätning. Riksdagspartierna tycks inte vilja leva i verkligheten. Fredrik Reinfeldt drog till med en i allra högsta grad tvivelaktig bortförklaring.
Expressen:
"Statsminister Fredrik Reinfeldt säger i en kommentar till Sifos mätning att intresset för SD minskar när valrörelsen startar och de båda blocken går ut med sin tänkta regeringspolitik."
Jag vill minnas att SD ökade i opinionsmätningarna strax innan föregående riksdagsval. Jag vill även minnas att SD överlag snarare ökade än minskade i tidigare valrörelser. Pratade Reinfeldt i nattmössan? Sanna mina ord, SD torde vara en realitet i Sveriges riksdag 2010. Alla försök att mota Olle i grind torde vara tämligen utsiktslösa. Nu vill jag veta vilket parti som landets nästa regering ska ingå en ohelig allians med 2010? Socialdemokraterna och Moderaterna, upp till bevis. Att vägra samarbete med SD torde vara en sak, att erbjuda ett alternativ en annan.
Expressen:
Partierna ger SD kalla handen
Sverigedemokraterna erhöll 4,2 procent av väljarstödet i Sifo:s senaste opinionsmätning. En och annan feminist gjorde nog i byxan på grund av SD:s resultat. Själv tog jag Sifo:s opinionsmätning med jämnmod. Riksdagspartierna gav SD en egen planhalva att spela på genom att retirera på politikområde efter politikområde. Alla medborgare torde vare tämligen väl införstådda med att riksdagspartiernas mångkultursnack inte torde ha någon verklig återverkning i samhället. Lägg därtill rikspartiernas oförmåga att bekämpa Sveriges brottslighet, upprätthålla en fungerande försvarsförmåga, minska landets arbetslöshet med mera. Riksdagspartiernas feministiska framtoning med tillhörande kärnfamiljshets må också förarga en och annan medborgare i landet.
Mona Sahlins knullborgarmärke i all ära, men ska man hålla SD borta från landets lagstiftande församling borde man erbjuda väljarna ett bra alternativ, inte lämna fältet fritt. Who cares? Idag torde riksdagspartierna inte vara kapabla att stoppa SD i alla fall. Vi måste nog finna oss i att nästkommande mandatperiod lyssna till en statsminister i form av en lallande knullborgare, SD som vågmästare och f-n och hans moster, måhända även Orbacks mormors systers häst, som om ovanstående inte vore illa nog. Vad annars vore att vänta än ett parti som Sverigedemokraterna i landets parlament? Opinionsbildarnas reaktion avseende SD:s väljarstöd väntas visa prov på personernas känslomässiga inställning till SD snarare än vettig analys av landets politiska situaton. Och SD:s framsteg torde inte upphöra i och med partiets inträde i Sveriges riksdag, tro mig.
Avslutningsvis vill jag ställa en seriös fråga till såväl socialisterna som borgarna, i synnerhet till Moderaternas partiordförande Fredrik Reinfeldt och Socialdemokraternas partiordförande Mona Sahlin. Om man inte ska samarbeta med Sverigedemokraterna 2010-2014, vilka ska man då regera med stöd från? Ska Moderaterna bilda regering med stöd från Vänsterpartiet? Ska Socialdemokraterna regera med stöd från Kristdemokraterna? Sahlin och Reinfeldt borde nog svara på vilka som ska ersätta Sverigedemokraterna i händelse av en sverigedemokratisk vågmästarroll, ty medborgarna vill nog veta vilken regeringsbildning som må bli aktuell. En frågeställning som onekligen aktualiserades i och med SD:s framgång i Sifo:s opinionsmätning. Mitt tips torde vara en Socialdemokratisk regering med stöd från Folkpartiet, måhända att en borgerlig regering till följd av en reinfeldtsk pudel i sista stund.
Apropå gårdagens inlägg angående Centerpartiets Fredrick Federley. Jag vill låta meddela att min nya strategi med att titta på bilderna av Federleys alter ego Ursula fungerade. Jag plockade fram bilderna på Federley i transvestitmundering och blev alldeles lugn. Med Federely i Sveriges riksdag borde man inte oroa sig med anledning av Sverigedemokraterna. Man borde inte förvänta sig en förvärrad situation till följd av SD:s eventuella riksdagsplats, ty SD torde få problem med att överträffa Federely i politisk galenskap.
Svenska Dagbladet:
SD vågmästare i ny SvD/Sifo
Tidigare inlägg i samma tema:
Ursula Federely och antifeministisk utseendefixering
Knullborgare Mona Sahlins homohångel
Familjepolitik: Kristdemokraterna vs Sverigedemokraterna
Med anledning av ett kommentarsinlägg i anslutning till föregående inlägg fick jag anledning att kommentera Kurt Lundgrens blogg i relation till Sverigedemokraterna. Jag vill på grund av mitt tämligen utförliga svarsinlägg även delge mina läsare mitt kommentarsinlägg i form av ett blogginlägg. Min slutsats torde vara att Sverigedemokraterna borde lära av Kurt Lundgren och att hans inställning till Sverige av idag snarare talade till SD:s fördel än tvärtom. Mitt svarsinlägg återfinns nedan, håll till godo.
Ingen annan namnkunnig, ej partiansluten, bloggare gav Sverigedemokraterna så positiv uppmärksamhet som Kurt Lundgren gångna tid. Sverigedemokraterna borde inte kritisera Lundgren utan snarare läsa av folkets missnöje med dagens politik utifrån Lundgrens blogginlägg. Att Lundgren på sin blogg inte uttryckligen sympatiserade med SD talade snarare till partiets fördel, ty Lundgren framstod därigenom som en person som förde vanliga människors talan, en talan som i många avseenden stämde överrens med SD:s politik. Lundgrens blogginlägg gav med största säkerhet uttryck för en etablerad uppfattning bland många medborgare gällande dagens miljöpolitik, jämställdhetspolitik, asylinvandring, kriminalpolitik med mera. Vilken annan anständig bloggare kritiserade exempelvis islamiseringen av Europa och Sverige så att hans/hennes opinionsbildning i praktiken gick hand i hand med SD:s politik på nämnda område? Jag kan på rak arm räkna upp ett antal politiska spörsmål, vilka SD borde titta närmare på. Sverigedemokraterna borde kanske lära av Lundgren och börja angripa bensinpriserna, energipriserna med mera, dvs lyfta fram en politik vars konsekvens märks i plånböckerna. Måhända borde SD rentutav profilera sig som ett parti med en politik till förmån för "the American way", men i svensk förpackning, dvs rätt till liv, frihet och strävan efter att förverkliga sina livsmål. Inga främmande religiösa påbud, inget skatteslaveri, ingen miljöanpassning, inga genushänsyn, ingen EU-doktrin ska få hindra vanliga medborgare från att leva såsom våra föräldrar, mor- och farföräldrar gjorde före oss!
Kurt Lundgren, Östra Ölands fria horisont:
kurtlundgren.webblogg.se
Expressen publicerade idag en ledare, vilken avfärdade Sverigedemokraternas chans att uppnå partiets uttalade målsättning att bli ett riksdagsparti 2010. Expressens artikel fick mig att ifrågasätta tidningsredaktionens kunskapsnivå. Expressens ledare hävdade exempelvis att Sveriges missnöjesväljare till följd av väljargruppens ringa storlek inte förmådde rösta in Sd i riksdagen. I nästa andetag menade man att Sverigedemokraterna borde förmå tillskansa sig Junilistans tidigare röstandel. Sverigedemokraterna erhöll 2,93 procent i föregående riksdagsval, Junilistan erhöll 0,47 procent. Således borde Sverigedemokraterna vara en hårsmån från fyra procents väljarstöd uteslutande utifrån ovanstående aningen förenklade resonemang. Några få procentenheters ytterligare stöd och en riksdagsplats borde vara i Sd:s ägo.
Expressens ledare innehöll ytterligare ett påstående utan egentlig substans, se nedan.
Expressen:
"Alla stora undersökningar visar att svenskar till skillnad från sverigedemokraterna är liberalt inställda till invandring, aborter, och homosexuellas rättigheter."
Att Sveriges röstberättigade medborgare vore att betrakta så som liberala i sin syn på invandring måste man nog anse vara en lite väl grov generalisering. Integrationsverkets undersökning visade inte på samma liberala attityd till invandring.
Integrationsverket, "Tre av tio är för invandrarkritiskt parti":
"Sex till åtta procent av befolkningen svarar "ja, absolut" på frågan om de kan tänka sig att rösta på ett politiskt parti som vill inskränka invandrares rättigheter. Ytterligare 24 procent svarar "ja, kanske" på samma fråga. Det visar en ny stor undersökning från Integrationsverket."
Forum för levande historia motbevisade Expressens påstående om befolkningens liberala inställning till homosexuella medborgare. Intoleransrapporten från 2004 visade att 23 procent av skolungdomarna åtminstone delvis instämde i nedanstående påstående.
Forum för levande historia, Intoleransrapporten:
"När det kommer till påståendet ”Homosexualitet är en sjukdom” ställer sig en majoritet negativa till påståendet, 76 procent av eleverna håller absolut inte med eller håller knappast med om påståendet. 10 procent är tveksamma, 5 procent håller kanske med och 8 procent håller absolut med."
Vi kan också skönja ett missnöje med nuvarande abortlagstiftning bland medborgarna. SIFO genomförde en opinionsundersökning på uppdrag av JA till Livet och Dagen, vilken visade på en möjlig väljargrupp motsvarande ca fyra till 25 procent.
SIFO, Svenskars inställning till abort:
"88 procent av den svenska befolkningen accepterar abort av olika skäl: 25 procent anger som enda godtagbara skäl för abort fara för moderns liv, om hon utsatts för våldtäkt eller incest, 63 procent anger flera olika skäl. 6 procent accepterar abort utan begränsningar och 4 procent anser att abort aldrig skall tillåtas."
Integrationsverket:
"Tre av tio är för invandrarkritiskt parti"
Forum för levande historia:
Intoleransrapporten
SIFO:
Svenskarnas inställning till abort
Expressen:
070519: Osvenskt parti
Mina läsare noterade måhända en frånvaro av blogginlägg på Artikel 19 gångna tid. Mitt sparsamma bloggande visade inte på dålig internetnärvaro, utan berodde uteslutande på att jag mestadels ägnade tid till att posta kommentarsinlägg på Objektiv SD-blogg. En intensiv nyhetsrapportering gällande Sverigedemokraterna fick mig att posta upprepade inlägg på nämnda blogg. Jag vill härmed rekommendera mina besökare att ta del av mina kommentarsinlägg på Objektiv SD-blogg.
Objektiv SD-blogg:
http://sverigedemokraterna.blogspot.com/
En blåsig sensommardag i augusti, på en uteservering i centrala Göteborg, intog jag i sällskap av en vän en enkel kaffe med tillhörande tilltugg. I min naiva enfald trodde jag att min vän, sedan barnsben trogen borgare, skämtade med mig då han påstod att Sverigedemokraterna utgjorde ett alternativ i kommande riksdagsval. Han beskrev Kristdemokraternas liberalisering och liknade partiets nya politik vid ett svek. Inte trodde jag att han, av alla i min bekantskapskrets, funderade på att rösta på Sd. Om jag ska vara ärlig så utgjorde ovan nämnda tillfälle, ett första tillfälle, då någon i min omgivning utan främlingsfientlig underton förespråkade Sd i någorlunda sakliga och sansade ordalag. Svensk partipolitik måste utan tvekan vara i behov av ett parti med en värdekonservativ agenda, men ska verkligen Sverigedemokraterna mäkta med att axla en så ansvarsfull roll i svensk partipolitik?
Folkpartiets integrationstalesman Mauricio Rojas analyserade Sverigedemokraterna i en artikel i Expressen. Jag reagerade på Rojas inställning till Sverigedemokraternas framgång i 2006 års val och befarade framgång i 2010 års riksdagsval.
Mauricio Rojas i Expressen:
"De som bär ansvaret för det integrationsfiasko som Sverige drabbas av - socialdemokratin och dess bundsförvanter - är också huvudansvariga för Sd:s framgångar."
Rojas glömde tydligen Folkpartiets och Bengt Westerbergs liberala asyl- och invandringspolitik. Folkpartiet möjliggjorde Sveriges integrationsfiasko via partiets ovilja att kritisera Socialdemokraternas förda politik. Folkpartiet uppvisade inte en tendens till skiljaktig politisk målsättning i aktuell fråga förrän partiet i 2002 års valkampanj framförde krav på språktest, ett förslag man hämtade från Moderaterna.
Mauricio Rojas i Expressen:
"Allians för Sverige har en mycket viktig uppgift i att stoppa Sd:s frammarsch. För att kunna göra det är det avgörande att bryta utanförskapet och skapa ett Sverige med plats för alla dess invånare. Det handlar om jobb, fungerande skolor, trygghet och kampen mot diskrimineringen."
Rojas förhoppning om Alliansens förmåga att åstadkomma ovanstående vittnade om en sverigedemokratisk riksdagsplats 2010. Alliansens integrationspolitik torde inte resultera i Rojas eftersökta framsteg kommande fyraårsperiod. Problem förankrade i årtionden av ansvarslös asyl- och invandringspolitik borde kräva åtskillig tid att bemästra.
Expressen:
Sd är inte högerextremister och inte invandringsfientliga
